Del 5: Nya tag

Väl hemma från tjejhelg på Värmdö var det dags för att prova de golvläggningstips J-E gav mig i fredags. Hörselskydd och snajdiga skyddsglasögon för sågningen har införskaffats. Sankt Lars, som han numera kallas, anslöt och räddade återigen hela projektet. Dagens oöverstigliga hinder var att få den bit på plats som både skulle in under dörrkarmen i höger sida och passa ihop med föregående bit på vänster sida, samtidigt som den skulle vikas in och var delvis för bred för det, eftersom den är 4,5 cm kortare vid väggen än i dörröppningen. Jag var i färd med att plocka ner dörrkarmen när Lars kom, och efter att vi erfarit att den inte ens gick att ta loss var nöden stor. Sankt Lars kom däremot på den snillrika idén att helt enkelt knacka bort sponten längs långsidan, så brädan inte längre behövde vikas in utan kunde knackas in istället. Sagt och gjort. Skitbra.

Sen fortskred arbetet med endast några mindre aber (såsom brädor som kapas för korta och brädor som kapas i fel ände). Efter att Lars avvikit kämpade jag på för egen maskin, men har nu kommit till en kortända där den hopplösa baksmällan (verktyget alltså) inte gör det den ska, brädjävlen sitter som berget 4 mm från den plats där den borde sitta som berget. Nu ömmar hela kroppen, och den fysiska utmattningen efter några timmars arbete kom lite som en överraskning. Jag hoppas att lite kvällsfika kan ge mig lite nya krafter, så jag kan hinna lägga en rad till innan läggdags. Sen har jag bara två kvällar kvar; måndag har jag franska, tisdag och onsdag är det golv, och torsdag behöver jag nog för att städa upp eländet. I värsta fall får jag hoppa över franskan - jag har ändå inte hunnit göra hela läxan...