Del 4: Professionell rådgivning

Allt gott i mitt liv har jag Orrbol Rasbokil att tacka för.

J-E hade vänligheten att efter mitt panikanrop på Facebook ringa upp och förklara ett och annat. Bland annat visade det sig att anledningen till att det gick sjukt dåligt igår är 1: att jag lägger från höger till vänster och inte tvärt om (som det står i instruktionen) och 2: att de tre första varven alltid är helt överjävliga, innan golvet har tillräcklig tyngd för att hålla emot slagen.

För att förklara mig så började vi lägga från höger för att vi har en dörr längs långsidan upp till höger, och för att få den brädan på plats var vi tvungna att börja med den. Det finns dock inget som hindrar att jag nu byter håll. Vinsten med det är att slå på "hane" och inte "hona", vilket golvet är gjort för, och då ska det tydligen gå lättare.

Den andra parametern, tyngden, kan åtgärdas genom att antingen ta loss distanserna så att golvet ligger dikt an mot väggen, så att väggen håller emot, eller att parkera några vänner på de redan lagda brädorna för att tynga ner golvet. Eftersom golvet ligger inkilat i ovan nämnda dörröppning blir lösningen att parkera kompisar, helt enkelt. Eller, vilket jag finner aningen mer troligt, mig själv, medan Lars bankar.

Nu är det fredag och dags för tjejhelg och lite vila, och på söndag ska jag köpa handskar (jag får blåsor!), skyddsglajor (till sågningen) och öronskydd, samt förhoppningsvis hämta upp en taggad och oändligt snäll och hjälpsam Lars.